Jag väntar på att sömnen skall
falla
och dränka mig i
glömska
Men förräderi har inträtt
och sömnen väntar
bortanför mina
gränser
Här finns bara öppna ögon
och tysta tårar
och vrålande tankar
*
Jag kan inte sova. En hel näve tabletter kunde inte hjälpa mig. Nu sitter jag här och väntar på framtiden. Det kommer att bli en lång dag. Jag är redan full av självhat över maten och vikten och rösterna och gaslukten, Risperdal verkar inte vara tillräckligt för att jaga bort demonerna. Och jag blir trött av tanken på att ens försöka.
Det finns ingenting jag måste göra idag. Men jag behöver något att göra för att distrahera mig själv från mig själv. Men jag har inga idéer, inga tankar om vad som skulle kunna göras en torsdagsmorgon klockan halv fem på morgonen.
*
Jag är så fruktansvärt trött på att leva såhär.
Läs även andra bloggares åsikter om dissociation, gränspsykos, hallucinationer, nedstämdhet, sömnlöshet, sömnsvårigheter, sömnproblem, självhat
torsdagen den 12:e januari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 utläggningar:
Önskar jag kunde skicka över lite av min belåtenhet i natt över att inte sova... Att det ska vara så j-a knepigt, att en inte ens ska få försvinna en stund när en behöver det. Och att en sover bort tid när en inte vill. Det känns bara inte schysst av livet att inte få bestämma. Inte för att det hjälper mycket att vara bitter...
Jag hoppas du hittar något att göra idag ändå. Har du stickat på sista tiden?
Kram!
Till S:
Jag har inte stickat mycket alls. Håller på med en halsduk som tar 100 år, så det känns inte ens kul längre...
Kram!
det är verkligen inte kul med för öppna ögon :(
har du testat att torrtova med nål? det är riktigt kul och distraherande mot det svidande så länge man inte sticker sig i fingret :s
nu menade jag inte med att komma med hurtigt förslag, menade när länge är. äsch du fattar.
hugs //ninja
Till ninja:
Nej, det har jag inte testat! Hur gör en?
Fy så jobbigt att inte få sova.. framförallt i anslutning till vargtimmen! huuu... kramar<3
Till Jenny:
Ja, det är riktigt, riktigt jobbigt.... Men vad ska en göra?
Skicka en kommentar